Styrränta även kallad reporänta är den ränta som Riksbanken tar ut för att låna ut pengar till banker som Swedbank, SEB, Nordea och Handelsbanken. Styrräntan påverkar hur mycket det kostar för bankerna att ha pengar och låna ut pengar, därmed kan man också säga att reporäntan styr hur mycket pengar vi har i omlopp. För dig som kund till bankerna så påverkas din bolåneränta och hur mycket sparränta du kan få på sparkonton.
Begreppet repo har sitt ursprung i engelska ”repurchasing agreement”, vilket betyder återköpsavtal. Det Riksbanken gör är att sälja statspapper till bankerna som bankerna sedan kan sälja tillbaka när det är lägligt. Räntan som bankerna betalar till Riksbanken kallas reporänta och den ränta du betalar till bankerna är oftast bolåneränta. Bankerna har alltid en inlåningsränta eller utlåningsränta som är knuten till reporäntan.
Hur påverkar reporäntan samhället?
Riksbankens reporänta regleras efter hur ekonomin i samhället utvecklas. Riksbanken gör ständigt prognoser för hur de tror den ekonomiska utvecklingen ska gå och utefter dessa prognoser gör man sedan åtgärder på reporäntan. Om vi i Sverige har en låg inflation som gränsar till deflation så kommer Riksbanken se till att stimulera ekonomin genom att sänka räntorna så nära noll som möjligt. När det inte räcker så kommer man börja trycka pengar så att mer pengar rör sig ute i samhällssystemet. Målet är alltid att pengar ska röra på sig, först då tjänar företag och privatpersoner pengar. Deflation brukar uppstå när alla sitter på sina pengar utan att konsumera eller investera. Förhoppningarna med den lägre styrräntan är att investeringsviljan och köpandet kommer öka.
Skulle vi ha en strålande ekonomi så behöver den bromsas. Detta görs genom räntehöjningar så att efterfrågan ska minska, därmed ska teoretiskt sätt inflationen gå ner.
Påverkas mitt sparkonto av styrräntan?
Ja ditt sparkonto kommer påverkas om du har valt att spara till en rörlig ränta. Inlåningsräntan kommer att bli lägre om reporäntan ligger lågt, så i praktiken får du en lägre sparränta. Det beror på att bankerna kan låna pengar av Riksbanken billigt. Det är alltså billigare att låna pengar än att spara pengar, vilket är positivt för lånetagare medan sparare drabbas negativt. Är reporäntan låg länge skapas nästan alltid bubblor inom aktier, obligationer eller fastigheter. Riksbanken är mycket rädd för att svenskarna ska belåna sig över sina huvuden och att bostadsmarknaden ska krascha. Nästan alla svenskar har sina största besparingar i sina bostäder, skulle priserna gå ner förlorar man sitt eget kapital och en djup recession skulle lägga sig över hela landet. Tillväxten har drivits av ett ökat konsumtionsutrymme genom att bostaden har ökat i värdet och man har kunnat lånat upp mer pengar. Om du bostäder faller i pris så finns inga pengar till konsumtion. I ett sådant läge kommer endast defensiva aktier gå bra.
Skulle det vara en hög styrränta så blir den en omvänd effekt, då blir lån dyrare medan du får en hög sparränta på ditt sparkonto. Många privatpersoner gillar en låg styrränta eftersom deras räkningar för ränta till bankerna är lägre. Detta gör att bolånet och billånet blir billigare och de får mer pengar över till konsumtion som prylar, resor och upplevelser.
Trots att reporäntan är rekordlåg just nu så finns det fortfarande mindre aktörer som erbjuder en bästa sparräntan.