Investerare i länder som Sverige, Storbritannien och USA samlar just nu på sig kontanter. Man har sålt av aktier och andra placeringar för att ta det säkra före det osäkra, andelen kontanter är på den högsta nivån sedan 2000. Det intressanta är att det sker när räntan på statsobligationer är rekordlåg och börserna är rekordhöga. På nischbanker och inlåningsföretag kan du dock fortfarande få bra sparräntor upp emot 5-6%. Kolla in listan för att hitta ett sparkonto här.
Vad beror samlingen av kontanter på? Egentligen är det en negativ syn på världens ekonomi samt att inte QE (stimulanser) från centralbanker inte fungerar. Inflationen kommer inte trots att man pumpar ut pengar i systemet. Det finns även föraningar om att centralbankerna kommer fortsätta sina stödpaket eftersom inflationen inte tar fart. Placerare som Warren Buffett har uttryckt sin oro för hyperinflation ifall utspädningen även penningmängden ökar i för snabb takt. Konsekvenserna av dagens stimulanser ska nog inte underskattas, effekterna är okända eftersom vi tidigare aldrig har stimulerat ekonomin på liknande sätt.
Vill du trotsa den generella synen på marknaden så kan du öppna ett investeringssparkonto och placera i aktier. Men tänk då på att inte köpa bolag som har allt för höha P/E-tal. Sikta på att välja aktier som har ett P/E-tal under 15. Då bör du få ca 6-7% i avkastning per år i genomsnitt över en 15 års period. Viktigt är att du inte investerar i aktier om du ska äga dem kortare än 3 år, eftersom risken för börsfall alltid är stor och oväntad.
Innan du öppnar ett sparkonto eller ISK så bör du alltid läsa på om kontoypen. Vilka är villkoren och hur fungerar beskattningen? Normalt sätt belastas ett sparkonto med 30% kapitalskatt som dras automatiskt från din ränta och rapporteras in till Skatteverket. För ISK gäller ungefär 1% skatt per år som även den dras av automatiskt och som du betalar in i samband med din skatteuträkning vid deklarationen.