Hur mycket pengar ska man ha i reserv i sin privatekonomi? Sparexperter brukar säga att tre gånger månadslönen är bra att ha som buffert. Så har du 20 000 kronor efter skatt, så behöver du en buffert på 60 000 kronor ( 3 x 20 000 ). Det kan låta väldigt mycket, men kanske är det klokt ändå? Tänk om bromsarna på bilen går sönder och kostar 10 000 kronor att laga samtidigt som värmepannan i villan brakar ihop? Då kan det bli tight med lönen och kanske behöver du till och med låna pengar för att få ihop det. Helst vill man ju slippa att ta krediter för att få ihop ekonomin. Pengar på kontot är ju så mycket bättre än kreditkort!
Andra nöjer sig med en mycket mindre reserv på ca 10 000 kronor. Tanken är att pengarna då ska räcka till närmaste månadens oförutsedda kostnader. Är ni två i hushållet så kanske en mindre buffert funkar, speciellt om ni löpande har pengar som kommer in. Kassaflöde i form av lön eller utdelningar/fondvinster är ju ett trevligt tillskott. Kort sagt kan man säga att hur stor reserv du behöver beror på var i livet du befinner dig i. Som student behöver du ju inte samma summa pengar som en ensamstående förälder med små barn. De som sparar till sina barn kan behöva en större reserv eftersom en del av lönen varje månad går till barnsparande.
En reserv ska göra att du sover gott om natten. Du ska enkelt kunna finansiera en ny mobil eller kunna laga tvättmaskinen om den går sönder i all hast. Om du har en villa så kan mycket hända, så där behöver du kanske en större reserv än om du bor i lägenhet.
Hur bygger man upp en buffert?
Genom att spara och nöta! De flesta lägger undan 10-20% av månadslönen under flera år för att få en ordentlig buffert. Vanligtvist separerar man dessa pengar från lönekontot så fort som möjligt så att man inte konsumeras upp dem. Detta kan göras med autogiro eller manuell flytt av pengar till ett sparkonto. Viktigt att tänka på är att kontot ska ha en bra sparränta så att dina pengar växer och förräntas.